En del ur en del
"Jag vill inte vara ensam och ledsen. Vem vill det? Jag vill bara ha någon att dela min vardag med, någon som kan få mig att glömma min pappa som ligger hemma i flera veckor och dricker, som säger till mig en tisdags kväll "du får 1000kr, bara jag slipper se dig". VEM FAN SÄGER SÅ TILL SIN DOTTER? dock var han onykter. Glömma problemen med min ADHD morsa som sällan men endå ofta vandaliserar hemmet med sina händer, någon som skriker och får en att vilja gå ut till kanalen, fylla magen med sten och drunkna. Glömma problemen med vänner som dagligen hört om mina problem, som funnits där under ALLT och sen kommer det fram att det var falskt och lögn! JAG HATAR LÖGNER... och jag vet att jag ljög ofta, men jag vet att jag bättrat mig. Jag blir så ledsen när du säger att jag ljuger, jag vill inte få någon att må dåligt! Speciellt inte lika dåligt som jag har mått. För ingen är värd det. Inte ens jag... åh vill inte ens tänka på dom veckorna jag låg hemma och somnade på en blöt kudde fyra nätter i rad. Någon som fick mig att sitta ute på en brygga i havet med världens sorgligaste musik och skriva hundratals A4 papper om mina känslor, någon som fick mig att tappa fotfästet i flera månader. Någon som fick mig att mitt i natten åka utanför dens dörr och gråta floder... INGEN är värd att må så.... Och vad gör man sen?"
